HJÄÄLP

Tandläkartid tio i åtta imorse och jag var lagom trött efter gårdagen. Det gör ont i knät och senan där bak gör extremt ont.

När jag satt på bussen påväg hem med knät ur led brände tårarna. Jag hatar att åka förbi skolan, istället för att gå av bussen och gå in i skolan. Men sen tänker jag på hur det var förut. Jag menar, sist jag hade knät såhär hade jag hemundervisning och då var det inte ens akutellt att gå till skolan. Nu är skolan ändå akutell , trots att knät hoppar så fort jag sitter ner. Jag hoppas att knät lugnar sig iallafall lite, så jag kan gå i skolan utan större smärtor.

Nog om knät. Nu känns det bättre och jag är inte alls lika ledsen längre. Jag måste acceptera att det är som det är just nu. Det blir inte bättre om jag går och längtar, tänker och saknar - tvärtom! Jag ska fortsätta sikta på höga betyg oavsett frånvaro. Jag ska fortsätta träna knät oavsett framtidens operationer. Jag ska fortsätta träna axlarna för de får verkligen inte bli lidande nu! Och jag ska fortsätta kämpa för skolan och stallet.

Jag pratade nyss med handkirurgen. Jag har en operation planerad där nästa vecka. Min vänstertumme ska äntligen fixas! Men problemet är att jag vet inte om jag kommer kunna dra rätt knät med bara en hand.. Om läkaren måste lossa på senan i tummen är det inte optimalt att belasta tummen.. Och frågan är hur stor belastning det blir? Idag ska jag öva på att dra rätt knät med fingrarna istället för tummen. Jag vill helst få alla operationer gjorda nu och inte skjuta på de till hösten. Skolan får INTE bli mer drabbad! Usch fy vilket beslut.. Operera tummen nu och kanske inte kunna dra rätt mitt knä, eller vänta med tummen till hösten och ha den såhär enda fram tills dess och börja höstterminen med operation vilket innebär frånvaro från skolan? Hur hade ni gjort?

Gillar

Kommentarer