Detta MÅSTE gå bättre än bra

Vi har tagit oss från Skåne hit & allt har flutit på enormt bra. Ingen kö - inte ens i Stockholm. Vilket resulterade i att vi är lite för tidiga, men hellre det än för sent. 



Jag har checkat in i kassan & fick numret 2. Det känns sjukt att vara här igen. 

Det räckte med att se rondellen som vi körde i förra gången & hela jag fylldes med känslor. Samma sak när jag såg sjukhusbyggnaden. Tårarna har varit många & känslorna fler. Idag hoppas jag på noll tårar & bara leende. 

Precis som jag skrev i de tidigare inlägget så är det med blandade känslor jag sitter här. Det finns stunder när axeln har varit bättre en längre stund & då känns operation & sjukhusbesök onödigt. Men sen kommer det stunder när den hoppar stup i kvarten & då känns operation mer nödvändigt & situationen känns ohållbar. Vänster axel var ur led dygnet runt i 258 dagar & höger hoppar bara ur led några gånger om dagen. Men jag vet inte i vilka situationer som axeln hoppar. Jag känner inte den & det gör att jag kan tycka höger axel är "värre" än den vänstra. Som imorse när jag skulle ta en filt, vips så var armen helt bakåt snurra & den gjorde väldigt ont. Eller som i torsdags när jag var på promenad påväg tillbaks till skolan med klassen. Helt plötsligt var axeln ur led & då gjorde jag absolut ingenting. 
Jag ser operation som ett misslyckande av mig & som ett fusk & jag fuskar inte!! Men missförstå mig inte nu kära läsare. Operationer behövs & ibland har man inget val! Det är bara jag som drömmer om att kunna göra allt på egen hand utan operation. Mina knän gick ju att laga utan operation!
Åhh, älskade blogg vad flummigt detta blev. Hela jag är fylld av tankar & åsikter, men jag tror att jag ska ta ett steg tillbaka & lyssna på vad min läkare har att säga. Därefter har mamma, pappa, min sjukgymnast & framförallt jag ett stort beslut att ta. Vad som än händer kommer vi lösa det, men håll tummarna på det bästa. Ingenting är omöjligt förrän jag låter det vara omöjligt. Vi hörs sen. 

Gillar

Kommentarer