WANÅS

Det är aldrig kul att ge Spirit & Caramelle vars en sista klapp & sedan dela på den allra sista moroten. När jag var liten hade jag tillochmed tårar rinnandes ned för kinderna när jag åkte här ifrån. Självklart ville jag inte hem nu heller, men jag har ett liv där hemma som väntar & kompisar som saknas.

Älskade finisar, vi ses snart igen

Mamma, pappa & Emilia tog en bil. Vi tog den andra. Ett stopp för att panta upp alla flaskor som gått åt & så köpte vi varsin dricka & en munk & sen stannade vi till för att överraska med pommes till Emilia. Båda var trötta, eller ja alla var nog rätt så trötta. Vi drog igång en film & så hämtade vi pizza som vi åt med familjen. Vid 21 blev det ett hejdå vid busshållsplatsen eftersom tågen fortfarande inte rullar på & sen ringde Emilia & hennes kompisar.
Kvällen slutade i en fruktansvärd huvudvärk som jag tyvärr vaknade med idag också. Fast den lättade upp , vilket var tur eftersom jag & Emilia skulle iväg till Wanås med Marie & barnen.

Så himla himla mysig dag. Tiden gick jättefort & plötsligt var klockan halv fyra. Tusen tack för en underbar dag!!

Jag hann med en runda på några kilometer för att göra av med lite energi & så lite telefon med en världssaknad Nellie, men nu sitter jag på tåget. Framför mig har jag lite plugg & jag har verkligen ingen ro till att plugga. Men jag måste ta tag i det!

Gillar

Kommentarer