Vilken resa vi har gjort!

När ni läser detta inlägget ligger jag förmodligen nersövd på operationsavdelningen och jag ska genomgå min allra sista tumoperation. Det känns så overkligt. Jag kan inte fatta att det är sant. Jag och mina tummar har genomgått en otroligt stor resa tillsammans. En resa som jag aldrig trodde skulle ta slut, En period började jag tvivla på om det verkligen fanns någon slutdestination.  Sedan den 11 november 2009 har mina tummar aldrig varit riktigt bra och de har opererats 16 gånger. Overkligt.   Folk har ifrågasatt mig om jag verkligen tror att detta är min sista tumoperation och jag svarar direkt ja. Min vänstertumme fick genomgå sin första ooperation 2010 och min höger tumme 2011 och sedan de dagarna har mina tummar aldrig varit riktigt bra. Mina tummar har blivit opererade 16 gånger och fyra av operationerna är onödiga. När jag blev stelopererad satte läkarna in stift i tummarna och sånt som händer en gång på miljonen hände mig tre gånger - stiften skar av en sena i höger tumme, en gång i vänstertumme och sen fastnade senan en gång i vänstertumme. Nu har jag varit utan sena sedan 11 januari och idag får jag en ny sena. Tanken är att de ska ta en sena från min fot, men vi har otur så fattas jag den senan. Håll tummarna för att den finns där. 
När jag tänker efter är det helt sjukt vad tummarna har orsakat. Kommer ni ihåg början av maj 2015? Jag tillbringade natten mellan den 1 och 2 maj inne på akutmottagningen i Kristianstad. Enorma smärtor av tummarna som hoppade urled. En läkare var med mig på rummet i flera timmar och det stoppade upp kön på akuten. Tillslut fick sjuksköterskorna och mamma turas om att sitta och hålla tummarna hela natten,  så fort någon släppte vred jag mig i smärtor. Usch. Sen blev tummarna akut steloperade den 4 maj. 

Gillar

Kommentarer