On the road again

Fina läsare. Fina tisdag. Fina blogg. Vi har lämnat Jönköping & närmar oss Skåne . Jag har hunnit slänga iväg några sms om att vi är påväg hem & smset till Nellie beskrev mina känslor just nu ganska så bra ”Herregud vad glad jag är!!! Vi är påväg hem nu & läkaren pratade inte ens om att sätta kniven i den igen, det är träning som gäller & axeln är absolut inte körd. Både ***** & **** var inte oroliga, så jag är inte heller rädd längre. Jag är så så så glad”

Besöket gick bra. Läkaren & sjukgymnasten tog sig verkligen tid & hade full förståelse. Alla höll väl med om att det är tråkigt att axeln hoppar till igen , men smärtan är under kontroll.
De första tio milen i bilen var enbart glädje. Samtidigt så känns det lite sådär när axeln glider till här i bilen. Såklart känns det inte kul att man inte kan göra mer just nu, samtidigt så är jag inte villig att lägga mig under kniven igen. Det är träning som gäller & det kommer ta tid! Lång tid.

För att sammanfatta hela besöket så går det inte att göra mer med axeln just nu. Operationen är gjord & axeln har börjat röra på sig igen. Det går att stoppa med träning, men det tar tid att bygga upp rätt muskler & att få rätt muskler att samarbeta. Jag tycker det är tråkigt om axeln ska fortsätta glida till varje dag, samtidigt så känner jag mig trygg & betydligt gladare igen. Vi är i trygga händer uppe i Jönköping & fast allt kändes hopplöst igår så känns det bra idag.

Axeln får anpassa sig efter mitt liv, precis som jag skrev igår. Och jag kommer inte låta den ta över & inte falla tillbaka i gamla mönster där livet handlar om axeln. Livet handlar om mig. Axeln är en del av det, men en väldigt liten del.
Jag ska hem, byta om & fira valborg tillsammans med kompisar. Jag missade tåget till Lund på grund av besöket i jönköping, så nu ska jag istället fira Nellies födelsedag hemma i staden & sen ikväll drar vi på fest. Livet är ändå rätt så bra, eller vad säger ni?

Gillar

Kommentarer

Liknande inlägg