Nu inväntar vi operationstid

& så var de sista röntgenbilderna tagna. Jag kom fram till sjukhuset runt lunch igår. Såklart pratade jag i telefon på vägen dit. Det gör jag alltid. Antingen en kompis, familj eller släkting. Sen klev jag in genom sjukhusdörrarna. Jag fick ett munskydd, handsprit & sen hade jag en stunds väntan framför mig.

Personalen frågade om jag hade någon ny fråga sen senast & sen körde vi igång. Jag fick lyssna på radio i hörlurarna & smällarna har jag nästan lärt mig att inte lyssna på. Jag tror jag var inne i maskinen i cirka en halvtimme. Det är väl det jag tycker är jobbigast. Det blir så tydligt där att allt inte står helt rätt till & på så vis blir det en massa tids tänkande. Om jag fastnar i tankarna där hemma så ser jag alltid till att göra något annat. Det kan vara allt ifrån att göra en kopp kaffe, titta på foto, ringa en kompis eller åka iväg & träffa någon kompis - men på sjukhuset kan jag inte bara se förbi det. Jag menar, axeln är ju anledningen till att jag är på sjukhuset. Som pricken över i:et började en välkänd låt spelas på radion. Den låten satte vi på många gånger i bilen när vi körde ut från Malmö & tummarna gång på gång blivit "friskförklarade" & än idag blir jag känslofylld till den låten. Det är inte ofta den spelas på radion, men det är en riktig sommarlåt. Jag längtar såå tills vi åker från Ryhov i höst, eller 2022 & den låten kommer spelandes på radion igen.

Iallafall, efter röntgen tog jag en liten promenad på sjukhusområdet. Jag köpte en flaska bubbelvatten & promenerade lite.

Efter att D hade slutat jobbet åkte vi hem. Vi åt taco, fixade lite inför den stora förändringen i augusti & sen åkte vi iväg med några kompisar för att ta ett dopp.


Om en liiiiiten stund ringer Jönköping mig angående operationstid!!!! Håll ALLA tummar & tår som finns på detta jordklot. Tack.

Gillar

Kommentarer