Mys-torsdag

Hej på er. Jag har tagit ett dygns vila härifrån. Axeln blev tyvärr inte bättre under tisdagsförmiddagen. Vid 15-tiden var handen iskall så vi fick faktiskt ringa pappa. Problemet var att axeln hade blivit svullen inuti & då fick vi inte samma grepp om ledkulan. Tejpen är av, inget skydd är på & axeln är ur led, men vi låter den vara. Jag åkte med pappa hem i tisdags ifall den skulle fortsätta.

Den höll sig relativt lugn. Jag däremot är inte alls lika lugn som vanligt. Jag börjar bli nervös. Kanske stressad & orolig.
Den 10 januari skrev jag en anteckning i mobilen " Jag börjar nästan sluta tro. Men jag får inte sluta hoppas. Verkligen inte. Allt kommer bli BRA. Jag är bara rädd för att axeln inte överlever." & mina känslor just nu går i vågor, men jag tror på axeln. Jag gör verkligen det. Ibland tappar jag det, när frustationen & saknaden efter ekorrshjulet blir för stark tappar jag humöret. Då gör det lite ont inombords. Kanske för att jag har börjat vänja mig med att ha axeln ur led & inte minns hur det är att leva med två axlar i led. Men man vänjer sig snabbt & tur är väl det.

Nog om axeln. Igår kom mormor hit. Vi var ute & gick en promenad & sen fikade vi. Resten av dagen tog jag det lugnt. Axeln bråkade lite, men jag var envis om att jag skulle hinna städa undan vissa lådor innan operationen.
Idag var jag på vårdcentralen en snabbrunda & tog prover, sen följde jag med pappa & handlade. Vid halvtolv öppnades dörren & då stod Vera & Viktor här. Dagen gick otroligt fort.Vid 16 följde Emilia med mig in till stan för att ta av lösnaglarna som jag fick av henne i början av december. De höll otroligt länge! <3 Sen blev det middag med hela familjen & Viktor & Vera stack för bara en liten stund sedan.Nu ska jag ringa Nellie & snacka ikapp om de senaste dagarna, sen kommer D. Ha en underbar kväll alla fina läsare!

Gillar

Kommentarer