Mardrömmar.

Jag blir ledsen på mig själv. Inget knä. Ingen axel. Utan bara på mig själv. Jag.

Jag vet inte när jag senast sov en hel natt. Den senaste veckan har jag sovit på tok för lite. Och jag har drömt mardrömmar. Mardrömmar om kroppen.
Inatt var mardrömmarna allt utom okej. Jag har varit vaken så gott som hela natten och när jag väl somnat en stund, dröjde det inte lång tid innan jag vaknade alldeles kallsvettig och panik av att kroppen skulle vara ur led. Jag drömmer om människor som drar mig ur led. Jag drömmer om att jag fastnar i saker. Jag drömmer om att jag går sönder. Totalt.

Imorse hade jag så ont i kroppen att jag var alldeles varm och tillslut fick jag ställa in jobbet idag. Fick order om att bara ta det lugnt och för en gångs skull har jag gjort det. Jag har bäddat ner mig i mamma och pappas säng med över tio kuddar, olika täcken, en stor vattenbringare och datorn. Det enda jag har gjort är att resa mig för att hämta frukost. Jag är verkligen helt slut. Extremt trött.
Imorse gjorde vänsterxeln väldigt ont så idag är det axelskyddet som gäller.  Kanske har jag fastnat med axeln under kudden eller något inatt? Eftersom jag bland annat drömde om att jag fastnade med axeln i sadeln?

Jag har försökt att "vila", alltså sova en stund nu på dagen. Men det börjar jag ge upp nu. Varje gång jag somnar en liten stund kommer mardrömmarna och snart är jag klarvaken igen.

Vad håller jag på med egentligen? Jag är inte rädd för min kropp. Jag vet att den alltid blir bra tillslut. Men jag är trött på att det tar lång tid och rädd för att bakslagen hinner bli fler. Kanske är det därför? Min rädsla av att inte kunna gå heltid i skolan?

Det spelar ingen roll om någon sätter sig ner och pratar med mig eller förklarar för jag vet innerst inne att detta bara är trams.
Åh. Jag blir tokig. Knappt någon sömn och en förvirrad jag. Ingen bra kombo. 

Gillar

Kommentarer

IP: 82.99.3.229