Jag blev hemskickad med en axel som var fel

Va trött jag blir. Hade skrivit ett helt inlägg tidigare, men av någon anledning sparades inte inlägget. Strunt samma, jag provar skriva ett nytt och hoppas på att det sparas denna gången. De senaste två dygnen har varit röriga och jobbiga. Jag har varit på akuten fyra gånger på mindre än 24 timmar. Jag blev hemskickad två gånger med en axel som var fel. Allt började i fredagskväll. Efter sjukgymnastiken åkte jag och mamma till skolan.  Min klass skulle ha disco för de yngre barnen. Jag och en kompis skulle sköta ansiktsmålningen. Till en början gick allt jättebra. Mamma drog rätt axeln var 20:e minut och förutom att axeln var fel så kände jag mig någorlunda frisk och glad. Men någon gång strax innan 20.30 låste axeln sig hårdare. Både mamma och en kompis försökte få rätt den, men det gick inte riktigt. Efter ungefär tjugo minuter var det en annan förälder som fick rätt axeln. Istället för att dra rätt axeln var 20:e minut tänkte vi göra det var 10:e för att den inte skulle låsa sig lika hårt. Så vid 21.00 skulle vi dra rätt den igen, men det gick inte. Mamma, en kompis och en annan förälder försökte, men det gick inte.  Tillslut ringde vi pappa som körde ner till skolan, men han kunde inte heller få rätt den. Både ledkulan och skulderbladet satt fast och jag började få löjligt ont. Pappa och jag åkte in till akutmottagningen. Tidigare under kvällen hade jag fått ett hjärta ritat på min kind, men mina tårar hade bildat streck igenom hjärtat så istället blev det ett krossat hjärta. Och så kände jag mig - krossad. Vi fick komma in till sjuksköterskorna snabbt och jag blev högt prioriterad. Det tog nog inte ens 20 minuter innan vi fick träffa läkaren. Men läkaren var inte alls bra. Det var som om jag och pappa var läkarna. Hen tittade knappt på axeln och vi blev hemskickade med en axel som var fel. Vi förstod ingenting. Mamma och pappa ringde sjukvårdsupplysningen för att få råd och de menade på att axeln MÅSTE rätt och om inte läkaren inne på akuten kan så ska hen ringa bakjouren eller skicka mig med ambulans till Lund. Så jag och pappa åkte in till akuten igen. Det var nya sjuksköterskor som tog emot oss  och det tog bara några få minuter innan jag fick träffa läkaren igen. Ingen verkade förstå hur jag kunde bli hemskickad med den axeln. Men läkaren hjälpte mig inte denna gången heller. Hen bad mig inte ens att ta av tröjan för att se hur axeln låg. Jag berättade exakt hur jag kände och att jag behövde hjälp med att trycka rätt axeln. Nu menade hen på att en muskel krampade och att axeln inte skulle gå och få rätt. Hen sa att hen inte gör mer och hen var inte heller intresserad av att ringa bakjouren. När hen menade på att vi kunde åka hem igen frågade jag " så det gör ingenting att armen blir blå och att jag inte längre har någon känsel i fingrarna?" Hen svarade att det gör inget. Då vill jag bara därifrån. Jag vet själv att det är inte alls bra! Jag köpte inte hens bedömning av min axel och skakade på huvudet och menade på  till pappa att vi åker hem. Jag har varit med om detta så många gånger att jag VET när axeln är fel och det är inte alls bra när jag inte har någon känsel i armen/fingrarna?!!!Jag blev hemskickad med en axel som var fel. 
På lördagmorgon åkte jag och mamma in igen för av en slump hade vi fått reda på att en läkare som tidigare har varit delaktig i min axel och mina tummar skulle jobba. Först fick vi träffa samma sjuksköterska som första gången, hen skakade på huvudet åt att jag blivit hemskickad med den axeln och jag blev högt prioriterad. Vid den här tiden hade min axel varit fel i mer än 12 timmar. Direkt när läkaren hörde att jag var där blev jag inhämtad. Hen försökte genast få rätt axeln och lyckades ganska så snabbt! Jag började få tillbaka känseln i fingrarna. Innan vi skulle gå berättade hen hur länge hen jobbade och att det är bara att komma in igen så hjälper hen oss. Vid 11.00 låste axeln sig lika hårt igen, men vi försökte att dra rätt den. Ledkulan fick vi rätt en liten bit, men inte skulderbladet. Strax efter 15.00 åkte jag och pappa in till akuten igen. Personerna i receptionen gick och sa till läkaren att jag var här och vi blev inkallade ganska så snabbt. Men denna gången ville inte axeln hoppa rätt. Vi fick rätt ledkulan, men det var något fel med skulderbladet. Hen försökte ett bra tag, men det gick inte. Men hen fick rätt ledkulan flera gånger. Vi har inte varit på akuten idag. Mamma och pappa får rätt på ledkulan men inte skulderbladet. Det har förmodligen hakat fast i något. Det som stör mig är läkaren som jobbade i fredagskväll lät mig gå fel med en hel axel i över 12 timmar?!!  Och det kanske har förstört något?! Jag har ont i axeln och i skulderbladet och jag är trött. Idag har det bara varit en mysdag. Imorgon ska jag på sjukgymnastik och jag hoppas att min sjukgymnast får ordning på skulderbladet. Om exakt en m��nad har vi en tid i Uppsala. Denna månaden kommer förmodligen kännas som en evighet. 


Gillar

Kommentarer