Fina måndag!

Jag hade planerat att gå upp i lugn och ro tidigt imorse, göra te och plugga - men så blev det inte alls. Jag kunde inte somna igårkväll och somnade på tok för sent, för att ställa en så tidig klocka idag. Istället sov jag någon extra timme, innan jag begav mig mot sjukgymnastiken.


Dagens träning gick bra. Jag kände mig lycklig och taggad hela vägen dit och jag lämnade gymmet med ett lika stort leende som när jag anlände. Jag kan inte sluta påpeka hur bra sjukgymnastiken känns just nu och jag kan inte heller sluta påpeka hur fantastisk min sjukgymnast är. Axeln smäller, den knakar, det knastrar i den och den ligger gärna ur led så fort min sjukgymnast släpper den - men det känns inte som det är det viktigaste just nu. Mitt fokus kretsar runt att axeln faktiskt svarar oss, även om det handlar om ministeg så känns varje litet framsteg fantastiskt. Det enda som känns jobbigt med att träningen går bättre, är att det byggs upp ett litet hopp i mig varje gång om att vi kanske ändå kan träna upp den och slippa operation. Fast jag innerst inne vet om att den är alldeles för sönder för att inte opereras, men det har ju skett mirakel tidigare - ellerhur? Och oavsett framtiden, så ger träningen mig extremt mycket. Både fysiskt och psykiskt. Jag stormtrivs på gymmet, med hela atmosfären som råder där inne och såklart med min sjukgymnast. Det finns inget i hela världen som skulle kunna få mig till att vilja sluta träna. Vi kommer kämpa på och om två veckor ringer Jönköping mig igen, då spikar vi framtiden.

Efter träningen åkte jag hem till familjens hus en stund. Jag satte mig utomhus, drack bubbelvatten och en kopp kaffe med mjölk och så svarade jag på mejl. Nu är jag hemma igen. Jag ska snart hoppa in i duschen, innan D också kommer hem. Han kommer hem tidigare idag, för vi ska iväg på äventyr ikväll! SÅ otroligt skönt med en paus från plugg-berget. Jag kommer nog inte skriva något mer här ikväll, för när vi har kommit hem från utflykten måste vi ta ett beslut och snacka ihop oss.

Gillar

Kommentarer