Dagen efter

Godförmiddag fina läsare.
Nu är det nog med tårar. Jag är väldigt trött och fortfarande inte särskilt glad över axeln, men jag kämpar vidare nu. Jag tror på min axel. Eller jag vill tro på den.
Jag pratade med skolan igår. För min del är skolan slut nu och det blir nya tag till hösten. Det känns väldigt tråkigt och jobbigt , men samtidigt så vet jag om att om jag inte fokuserar på kroppen nu och ger den vad den behöver så blir det svårare att börja skolan till hösten med en bra kropp.

Det är svårt att veta den bakomliggande orsaken till detta som hände. Kanske för att jag spelade kubb med tyngre kubbpinnar än vanligt? Kanske för att jag satt på den där picknick filten och belastade axeln onaturligt? Det blev kanske för mycket sen när jag sträckte på armen. Ingen aning.

Viktor och Vilma kom hit igårkväll och gav energi. Jag somnade runt 23 och sov väldigt oroligt första delen av natten. Sen sov jag mig igenom några timmar tills det gjorde för ont och axeln behövdes dra rätt.

De senaste två timmarna har jag spenderat framför någon film och bok.  Men till min stora glädje sms:ade Vilma precis att hon slutat skolan , sååå om några minuter får jag sällskap! Så tacksam och glad för alla besök just nu, tiden går 10000 gånger snabbare då

Idag är leendet tydligare än på bilden ;)

Gillar

Kommentarer